kisstina

Såg Filmen idag. Jag var upprörd i slutet då det var inte alls som i boken. Man säger att böcker är bättre än filmer och det kan man verkligen säga. Robert Sheehan och Jamie Campbell bower var precis som de skulle vara, perfekta, men de som har regisserat filmen borde ha läst boken bättre. Karaktärerna ändrades och Raphael var inte ens med?! hallå! Åh jag har så mycket att skriva som blev fel (och Hodge? Valentine så ond mot sina barn?  och de nämnde inte ens Idris!).

Folk som inte läst bäcker tycker filmen är bra. Den var bra om man inte jämför boken. Så den var väl okej men kunde gjorts bättre. Kommer ändå titta sönder den när den kommer ut på dvd. Thats how I roll (fangirling)

 

Såg dokumentären om one direction fans efter att Twitter flippade ur igår kväll och jag var tvungen att se varför folk var så upprörda.

Skrattade lite. Det var rätt kul och sorligt. Skönt att jag inte är sån, eller känner någon som är så. Änn (Kunde ha varit med på ett hörn. Varför var jag inte med? tss I would had nailed that interview).

 

Sa Hejdå till en vän igår som ska tillbaka till London och nu ska en annan vän åka dit också. Nu på söndag flyttar min syster så jag ska få ett nytt rum! Ett stort rum! Så glad att slippa mitt lilla pluttrum efter alla dessa år! (okej att alla lämnar mig haha, låter som ett deprimerande inlägg nu haha) Jag kommer bli lycklig i mitt stora rum.

 

Vill avsluta detta inlägg med att fråga alla i världen denna frågan med följd av en smilys (Wait for it...medan jag och min vän delar på en haribo påse, kör med "en till dig, en till mig")

 

Fina fantastiska London, nu var jag där igen, för 4:e gången sedan studenten. Träffade vänner och det var som om allt var som vanligt, förrutom soutbank och alla dessa ny byggnade som the Shard. Konstigt att komma hem till ett tomt hus då fina lilla Maja inte finns här längre efter 15år. Nu i äldre dar märker man att saker förändras hela tiden och det är bara att acceptera att man blir äldre. Men London var det samma. Nästan.

 

Shoppade lite och turistade. Jag och min syster var på the London Dungeons och the London Eye och trotsade de långa köerna genom att välja perfekta dagar och tider där det inte var lika mycket folk. Vissa dagar ville man bara ligga i sängen på hotellet då man blev trött på hur mycket folk som fyller upp bussarna och tunnelbanan, men vi klarade oss rätt bra tillsist.